'

Att jag är speciell var det bara nått du sa?
Jag undrar varför det blev som det blev,
jag tänker varje dag om jag gjorde något fel
vad kunde det ha varit?
jag gjorde allt mitt bästa men det blev ändå som vanligt
samma sak igen ramla ner och bli besviken
det kanske är bestämt att jag ska va ensam och liten
men du var en sån person som jag verkligen trodde på
men det sluta inte bra för du hade någon annan
så nu sitter jag här ledsen och sårad som fan
varför släppte du mig när du vet att du kan?
vi kan klara allt tillsammans vi kan prata om allt
har inte känt så här förut och du vet att det är sant
vill höra dom orden att du känner samma sak det kanske inte händer
men jag hoppas varje dag det sägs att hoppet är det sista
som lämnar människan så jag har kvar hoppet om att vi hittar varann
tänk om livet har en mening men jag tvivlar på de nu
för jag trodde nästan på att min mening var du
men jag trodde väll fel ja det visar väll sig kanske
kommer det en dag då du kommer tillbaks till mig


en vacker dag kanske du kommer till mig och säger att du har ångrat dig
jag ska stå på samma plats och vänta föralltid
för jag tror du och jag vi har en framtid

jag kanske trodde för mycket jag kanske tog och överdrev
men det kändes så rätt hur kan det då vara fel?
jag förstår ingenting nu men försöker för din skull
du ville inte såra nån men du har gjort det nu
var det något fel på det sättet som jag var
vill kunna kalla dig min iallafall för en dag
jag fick inte ens en chans att visa känslorna jag har
men du ska veta en sak jag skulle alltid stannat kvar
aldrig göra dig besviken aldrig tänka på att såra dig
du är så underbar och betyder mycket för mig
men nu är det som det är och det är inte som jag vill
men bara du e lycklig ska jag inte säga till
för mina känslor för dig nu de är inte lika riktiga
för bara du mår bra är jag glad det viktiga
jag hoppades på oss men det blev inte så
men en enda sak måste jag få dig att förstå
att allt som jag sa till dig det var så äkta
och ingenting på jorden få det att ändras
kanske är jag dum som tror jag duger för dig
men ärlighet varar längst du är det finaste som hänt mig


en vacker dag kanske du kommer till mig
och säger att du har ångrat dig
jag ska stå på samma plats och vänta föralltid
för jag tror du och jag vi har en framtid

Det e så konstigt att man alltid tror fel om en person,
att man aldrig ska bli lämnad men det händer ändå.
Vissa betyder mer än andra jag var inte en av dem .
men jag får ändra riktning och försöka börja om
men jag har försökt så många gånger
så jag orkar inte mer hela jag faller i bitar
och det händer steg för steg det började med skolan
sen familjen sedan vännerna sen kom du in i bilden
och nu hände detta nu e ingenting bra
men jag försöker endå kämpa jag vill tro på att det finns nått
jag vill tro på det rätta men jag somnar och vaknar med tårar inom mig
mitt hjärta och min själ skriker jag behöver dig
för du fick mig att må bra iallafall för stunden kommer aldrig ske igen
så jag raderar den sekunden jag vill inte förstöra
men det är redan försent fler än ett hjärta har krossats
kanske inte lyckas bli helt men jag vill förklara för dig
att du fick mig att falla men när det gäller ditt leende så slår du alla andras..

Förlåt, onödigt inlägg. Men jag vill bara släppa av lite belastning av känslor, ifall man kan säga så?